Myren

Är bergtagen av myren. Dofterna, ödsligheten, färgerna, suget i benen. Första intrycket är inte mycket för världen. Genomskinlig himmel, några gråa träd som sticker upp. En skogskant långt borta. Lite vattenblänk här och där.

Efter några meter ut. Klafs, klafs. Det gäller att gå med höga ben. Jag tittar upp, en fågel. Klafs, klafs. Jag tittar ner. Och ser en ny värld. I det lilla formatet finns naturens storslagenhet. Så sinnrikt och utmejslat vackert in i minsta detalj. Att gå här blir ett mentalt reningsbad. Och ett träningspass värre än det värsta crossfit body core spinning (eller vad det nu heter) övningarna på gymmet.

Tack myren för att jag nu känner mig redo att ta mig an höstens utmaningar. Räkna med att vi kommer att ses. Om och om igen.