Tomten

Juletid är tomtetid. Tid för Viktor Rydbergs tomte. Att läsa den dikten är den enda jultradition som jag håller benhårt på. Allt det andra får gärna vara. Nu finns Tomten också som ljudbok, inläst av självaste Torgny Lindgren.

Den finaste versen är den näst sista. Inte så känd som strofen Midvinternattens köld är hård, men för mig sammanfattar den allt kring juletid.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Tankar om förgänglighet och tidens gång ackompanjerade av knarrande kyla. Året är snart slut, orken också. Det nya börjar i det gamla. Julen är bara en återkommande parantes i tidens ström. Vi längtar till julen, har den som mål. Vi är i den, vi går vidare. Det kommer nya tider.