Skip to content

An(n)alogi

2010/08/20

I mitt hjärta stavas det här inlägget med två n. I rubriken får det bli en kompromiss, för rättstavningsordningens skull. Och för att jag tycker att ordlekar tillför en sorts ny dimension till språket och de uttryck vi dagligdags svänger oss med.

Annalogi eller analogi. Hur som helst. Ni kommer att fatta. För jag hyllar båda.

Jag har en ytterst god vän. Vi kan kalla henne Anna. Hon är bara bäst. I dag fyller hon dessutom år. Förstås kunde den här texten skrivas när som helst. För några år sedan eller om några månader. Men en bemärkelsedag är speciell. Det är hennes dag. Även om hon delar den med författarinnan Gerda Antti, fotbollsspelaren Klas Ingesson och soulsångaren Isaac Hayes. För oss som känner Anna är det bara hennes dag. Hela dagen (och natten).

Anna har en inbyggd kompass för livets väg. Både sin egen och andras.
Hon ser. Hon gör. Hon ger. Hon är.

Ibland kör hon snabbt på autobahn. Med vinden i sitt rågblonda hår och kisande blick framåt. Då är det ytterfil som gäller. Hon kör om alla. Men inte nonchalant och trafikfarligt. Utan med en glad vink som säger ”häng på, kom igen, nu åker vi”. Och solen lyser som aldrig tidigare. Ibland går hon långsamt på snåriga skogsstigar. Hon frågar om vägen, även om kompassen säger sitt. Men det är, oavsett terräng, alltid framåt. Alltid.

Det är en stor lycka att få åka där efter henne, och sugas med i vinddraget. Det är en lika stor lycka att göra henne uppmärksam på skogsstigens rötter, att lyfta undan några lågt hängande grenar. För att inte tala om alla de gånger hon dragit mig upp ur djupa hål, breda diken, gillrade fällor och strömmande vatten. Dock. Den största lyckan är att få vara parallell med henne. Att finnas där som en motsvarighet, en överensstämmelse. En analogi. En analogi till Anna.

Jag skulle kunna skriva ganska långt om hennes förträfflighet. Hennes smittande glädje. Hennes förmåga att ringa i precis rätt stund. För att inte tala om den gången hon kom förbi med köttgryta.
Men jag ger mig nu. Alla som har en god vän i sitt liv vet vad jag menar. Vänskap är fantastiskt.

Grattis på din dag Anna. Fira mycket och länge. Och välkommen över fyrtiostrecket!

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. Anna permalink
    2010/09/04 23:38

    Jag läser inlägget om och om igen … landar alla gånger i total brist på ord och uttryck. Tack känns totalt fjuttigt. Men tack – från hela mitt hjärta – oslagbart – och jag har dessutom lärt mig vad en analogi är på kuppen 😉 vilken parallellupplevelse!
    KRAM
    A

  2. 2013/08/20 12:53

    Skulle gärna skriva under på den fina hyllningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: