Skördetid

Först är det bara blommor och kart. Sedan blir det bleka knoppar. Och plötsligt en dag lyser det rött där bakom sammetsbladen som frodas i sand och gräsklipp. Länge består skörden av denna enda saftiga. Men inom kort väntar jag mig en välsmakande explosion i jordgubbslandet.

Tänk så mycket sommar som är koncentrerad i varje bär. Jag delar denna enda i fyra delar och äter den med mjölk och ovispad grädde. Blundar och pressar den mot gommen så att härligheterna blandas i munnen. Alla mina somrar bor i den upplevelsen. Alla blåa himlar, alla tussiga moln, alla bad, alla brännässlor och nektartunga humlor  trängs i den smala korridor av minnen som leder fram till detta ögonblick.

Blott Sverige svenska jordgubbar har, tänker jag och passar på att vattna de fjorton tomatplantor som jag vårdar ömt till tiden är inne. Skördetiden. Tids nog är tiden kommen. För jordgubbar, tomater och alla andra som har tid att vara i tiden så länge tider är. Sommartider. Hej hej. Sommartider.