Skip to content

Slamsig

2010/06/16

En korsning mellan slarvig och vårdslös med små ovårdade inslag. Toppat med flarn av tramsighet och en gnutta förvirring. Så skulle jag förklara ordet slamsig för någon som inte kände till betydelsen.

Annika, som önskat ordet, undrar över vad man är och vad man gör när man är slamsig 2010. Det kan jag berätta. Samma sak som slamsiga personer gjort i alla tider. För ack vad rätt hon träffar med det ordet. Slamsig är nämligen undertecknad personifierad. Slamsig är ett tidlöst tillstånd i vilket vissa människor ständigt befinner sig (läs jag). Det har sina nackdelar (jag kommer till dessa). Men även en del fördelar.

Jag tror att de som är slamsiga är det för att de har tankarna på annat. På ett plan där detaljer inte har så stor betydelse och där det är okej att vara lite ovårdad. De sätter inte så stor vikt vid sin egen person utan låter slamsigheten öppna upp kreativa rum där de kan härja fritt (nu fick jag till det). Medaljens baksida (som är större än den nämna framsidan) är att man:

– Skriver något oöverlagt på Facebook och kommer på när det är försent att det kanske var just oöverlagt.
– Kör bil och sms:ar samtidigt. Antingen kör man fel eller skriver fel. Inte bra nåt av det.
– Köper storpack av köttfärs för 69:90 kr/kg dagen innan det blir lockpris 49:90. Grämelse.
– Låtsas som om pensionen inte är något som gäller en själv och därför inte bryr sig aktivt om pensionsförsäkringar.
– Dricker starka drinkar efter midnatt. (Det har jag i alla fall lärt mig att inte göra, slamsigheten klingar av lite med åren.)
– Glömmer att kolla om det finns något hål på ens strumpbyxor/leggings. Händer varje dag.
– Har nycklar, mobiltelefon, plånböcker och kort som ständigt försvinner (men återfinns). Mobiltelefonen ligger i fickan på morgonrocken, kortet glömt i kassan på blomsteraffären och nycklarna sitter i dörren.
Häftar sig i fingret med en häftapparat (riktigt lågvattenmärke).
– Sölar och spiller mat på kläderna och glömmer det och upptäcker det dagen efter på ett kundmöte.
– Petar på nagellacket innan det hunnit torka.
– Skrapar i skon så att sulan blir lös och går omkring med den glappandes utan att ens notera vad som skett.
– Bryter armen i Sidsjöbacken efter att kaxigt konstaterat att man är nästa snowboardstjärna.

Och så där håller det på. Och man bryr sig inte. Och man är oftast glad och intresserad och går fort med långa steg. För om man går fort och ler samtidigt är det ingen som ser att man är slamsig.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: