Uppslukad
Kolla in det här bokstödet. Inte snyggt, men roligt. Snacka om att förlora sig till litteraturen. Tappa skallen. Stoppa ansiktet i en bok. När huvudet är ute ur leken intar kroppen det där passiva hänget som bara en riktigt god bok kan åstadkomma för hållningen.
Precis den slappa känslan önskar jag mig av den här helgen. Jag har Vibeke Olssons Sågverksungen, Sirila gentlemän sökes av Karin Brunk Holmqvist och Per Hagmans nya Vänner för livet på gång. Det känns skönt att det regnar och bara är 8 grader. Alla trädgårdsmåsten bleknar lite när gräset slutar tokväxa. Jag tänder i kakelugnen trots att det är maj. Jag tar en filt. Jag önskar mig att få tappa in huvudet i litteraturen och bli uppslukad. Både lördag och söndag.
”Gräset slutar tokväxa” skriver du. Så är det inte här, precis. Gräset sprutar upp ur marken.
Och i morgon ska jag plantera ut det jag sått plus det jag köpt.
Det slutade inte tokväxa. Det tog bara en mikropaus. Idag har vi klippt oss fördärvade, det här feta gräset innan midsommar är straffet för vinterns och vårens alla oåkta och osprungna rundor i elljusspåret.